Jag fick en kommentar från en tjej på mitt korta inlägg innan idag, en trevlig kommentar måste jag tillägga, så jag gick in på hennes blogg och tackade. Jag läste igenom de senaste inläggen också och hittade en rolig lista att göra. Man måste hitta ord på den bokstav ens namn börjar på och man får bara använda ordet en gång, eller namnet, för namn kan förkomma också. Så här ser den ut:

1. Vad heter du? Bo-Gunnar

2. Ett ord på fyra bokstäver: Bror

3. Flicknamn: Beata

4. Pojknamn: Björn (Inte så konstigt, min son heter det)

5. Yrke: Bagare ( Det var jag i ett tidigare liv) ;o)

6. Färg: Belladonnalila

7. Klädesplagg: Bastkjol

8. Mat: Blinis

9. Sak i badrummet: Badkar...nej förresten, jag har ju dusch!

10. Plats/stad: Borås (för början på namnet är så snyggt)

11. En orsak att vara sen: Bussen kom inte! Det har hänt, flera gånger.

12. Något man skriker: BASTA!!! Om man är i Italien

13. Film: Blade Runner

14. Något man dricker: Beam Me Up (Jim Beam och Tonic)

15. Band: Beatles

16. Djur: Bäver

17. Gatunamn: Bullegummans gata

18. Bil: Bentley

19. Sång: Because of You-Nickelback

20. Aktivitet med mer än en deltagare: Bandy..fast innevarianten, förstås.

Puh, det tog längre tid än jag trodde! Testa själv!

Jag skrev just ett inlägg som tagit mej över en halvtimma att skriva. När jag trycker på spara-knappen så loggas jag ut, utan att bli sparad.

Jag är inte nöjd...

Jag gick med i Facebook för någon vecka sedan, mest för att Julia hade skrivit om hennes och Johannas musikal där. Jag måste erkänna att jag är nyfiken på föreställningen. Nu var det dock inte föreställningen som blev det mest intressanta, utan det faktum att jag hade en mängd släktingar inne på Facebook. Inte bara i Sverige, utan efter lite letande fann jag en av mina amerikanska kusiner.

Sedan rasslade det till och ett par släktingar till dök upp. Jättekul, med tanke på att våra kontakter med USA har inskränkt sig till att min mamma reste över för femton år sedan och min syster var och hälsade på Britt, min äldsta kusin, för två år sedan.

Jag har alltid tänkt mig att besöka USA, men det kostar pengar, (duh!), så det har aldrig varit aktuellt, tyvärr. Att ha kontakt med dem över Internet är det näst bästa, till pengarna börjar rulla in.

Nej, det finns inget arv som väntar eller så, men jag köper trisslotter...hihi.

På tal om pengar så fixade jag ångest åt mig själv idag, då jag köpte lite innebandyartiklar. Jag har just inga stålar, utan tog det på kort, något som jag inte är så förtjust i egentligen. Det kommer surt efter...

Nu är jag sugen på glass! Jag kan smarra i mig lite, tycker jag, jag drog 200 kg. i benpress på träningen idag. 3x12 reps, lätt som en plätt...noog!

...för just nu är det rätt kul att spela i Torslanda, (det är det visserligen hela tiden, men just idag...) Igår mötte B-laget Balken, serieledarna i Korpens 2B och lyckades återigen vinna, den här gången med knappa 3-2. Enligt rapport så lägger vi segermålet redan efter ca. åtta minuter i andra. Efter det är det en massiv Balkenisering på vår planhalva, men en storspelande och för dagen magsjuk Calle fixade vinst åt oss.

Idag var det dags för A-laget att ta sig an Lerum, på Valhallas plan B. Valhallas planer är kända för att ha halkigt parkettgolv och så var fallet idag med. Visserligen kan man utnyttja det som målvakt och glida snabbt i sidförflyttningar, men risken är att om man tar i för mycket då befinner man sig någon meter utan för mål i stället.

Torslandas glada pojkar tog snabbt kommandot och tog verkligen Lerum med överraskning. Vi nätade snabbt och igen och igen och... Jag vet inte vad grabbarna hade till frukost, men mycket vitaminer måste det varit i kosten, för alertare och piggare människor får man leta efter. Innan perioden var slut ledde vi med 5-0. Andra kom igång och vårt fina spel från första kunde väl inte upprepas, eller? Jodå, det tog en liten stund, så var liret igång igen. Till Lerums försvar måste sägas att de kom till match med bara tre avbytare och de tröttnade fort i det höga tempot. Trots det var de inte helt ofarliga. Efter att knappt rört bollen i första fick avsevärt mer att göra i andra, men jag liksom resten av laget hade allt på vår sida idag. Fyra baljor till stänkte vi in i andra perioden.

Det är alltid så att om man hållt nollan så här länge, så kommer tankarna att fasen vad gott om man kunde hålla nollan hela matchen. Det brukar straffa sig, för man blir nervös och börjar koncentrera sig på fel saker. Lerum hade inte gett upp, utan ville naturligtvis frisera till siffrorna. De var nära att lyckas i början på tredje, men en skyddsängel vid namn Marcus vispade undan bollen på mållinjen. I anfallet efter lägger vi tian, men det blir inte tid att slappna av.

Naturligtvis släpper jag in ett mål. I ett bra anfall får Lerum fram bollen till en tämligen fristående spelare, som vispar in bollen bakom mig. Inte mycket att snacka om, det roliga sker några ögonblick senare, då vi lyckas klämma in tre mål på under en minut. Efter det går deras målvakt ut och vilar, så Lerum kör sex mot fem en stund. Denna taktiska fint ger oss ett mål till, men sedan var det stopp för vår del. Lerum fick sista ordet, när de ordnade en straff i slutminuterna. Morgan hejdade ett friläge, med kanske inte helt regelrätta metoder. Killen i Lerum, som blev utsatt för Morgans vänliga brytning, tog den själv och jag måste erkänna att han var väldigt säker, tyvärr...

Alltnog, seger med 14-2 är inte fy skam och visar på hur bra vi kan vara, när vi är taggade. På vår gästbok skrev en lerumspelare att det var bara vi och Zenith som spelat ut dem så här, så det känns sketabra.

Jag tog ledigt från läsandet i morse. Anki och jag hade haft ett litet samtal om Ellinor och hennes behov av dator, hon behöver en nämligen. Vi hade varit inne på olika företags hemsidor och fastnat för en laptop som finns hos Netonnet. Så, i morse drog Elli och jag iväg med de kommunala färdmedlen till Bäckebol, där deras lagershop i Göteborg ligger.

Det var en angenäm resa, trots kylan, mest därför att Ellinor var på gott och pratvilligt humör. Nu brukar hon ju vara det, så det var ju inte så märkvärdigt egentligen. Tiden gick fort, resan likaså och innan vi visste ordet av stod vi på Exportgatan och såg oss vilsna omkring. Det där om aviga platser, som de pratar om i reklamen stämmer bara delvis. Visserligen är det en stor fördel att ha bil i Bäckebols omfångsrika industriområde, men vi hade gått av på precis rätt ställe. Efter en tvåhundra meters promenad ramlade vi rätt på byggnaden och travade in i värmen.

Otroligt nog fanns allt vi skulle ha, annars är det mer regel än undantag att det brukar vara tvärtom. Slutnotan gick på strax över niotusen, med programvara och en extra mus. Datorn blev en Acer med mycket god prestanda, bland annat har den en hårddisk på 640 Gb, nästan dubbelt så mycket som min stationära. När vi packade upp den efter vi kommit hem förstod jag inte riktigt var den hårddisken skulle få plats, det var den mest slimmade och eleganta sak jag sett.

Min förståndiga dotter lyckades också att få mig på bättre tankar när vi var i affären, då jag ett ögonblick kände köpbegärets vansinne gripa tag och kasta allt förnuft åt fanders. Jag hittade en LCD-teve på 42 tum, som, enligt mig, var svinbillig. Jag började dilla om avbetalningar och dylikt, när hon på sitt stillsamma sätt påpekade att jag faktiskt hade en bra teve, visserligen gammal, men fullt funktionell. Efter att på detta sätt kommit tillbaka till verkligheten, lade sig min köplust och jag tackade henne för hennes lugn och förstånd. Det måste hon ha från sin mor, helt säkert.

Snart ska jag gå till jobbet, för de tre sista timmarna den här veckan. Helgen blir fullspäckad, med aktiviteter med mina barn på lördagen och så match mot Lerum på söndagen.

Idag blir det In Flames- A Sense of Purpose i öronen.

Tar en paus i läsandet och skrivandet av engelskan. Teorier och idéer snurrar bara runt i huvudet just nu, till ingen egentlig nytta, så det kändes meningslöst att arbeta. Istället så kommer några andra funderingar.

Jag har gått med i Facebook. Vad det ska vara för nytta med det har jag inte riktigt förstått, men det klarnar väl när jag fattar hur man hanterar alla finesser. Jag vet till exempel inte hur man laddar upp bilder, vilket är viktigt då det personfierar ens sida. Nu är inte det så jättenödvändigt, utan det handlar mera om vilka bekanta man hittar. Jag har skrapat ihop fjorton vänner hittills, varav tio är släktingar. Det är lite kul, för de flesta är min äldste brors barn och barnbarn, som är utspridda i Götaland mestadels. De bor i Dalsland, Sandhem, Jönköping och en ända borta på baksidan, i Skarpnäck. Ett brorssonbarn har till och med hittat utomlands, till mitt favvoställe i Europa, Irland.

Vilket osökt för mig till semester och vad som händer då. Jag blir nog kvar i Göteborg i år igen, med tanke på min pissiga ekonomi, men åh! vad jag skulle vilja åka till Irland just. Johanna och jag har pratat om det i ett par år nu, men hennes ekonomi är lika värdelös som min. Vi skulle  vara en vecka i Dublin och en vecka i Killarney, i sydvästra delen. Katarina och Ellinor skulle också vara med, men Björn är det trögare att locka med. Han föredrar Skottland, säger han. Jag skulle vilja åka dit med honom också, men så länge vi inte vinner på jobblottot, så blir det en dröm bara. Hittills har vi vunnit femtio spänn, eller nåt.

Jag läste en blogg av en kille som gjorde ett experiment, som gick ut på att han inte skulle höra av sig till någon på en månad. Ingen ringde, utom hans mamma, förstås. Jag känner igen det, precis så är det för mig. För ett par år sedan kom jag på att om det var någon som ringde och höll kontakt med andra så var det jag, ytterst sällan ringde någon till mig. Varför det är så vet jag inte, men jag gjorde som han i bloggen. Efter en och en halv månad ringer första personen, min lillebror, som undrade om jag var sjuk, eftersom jag inte hört av mej på några veckor. Några veckor! Säg sex veckor, för mig är det fler än några.

Jag kom underfund med att jag inte har många vänner, efter skilsmässan blev det ändå färre. Jag har till exempel aldrig haft någon nära nog att prata med om just min separation, vilket hade varit ett stort steg i min läkandeprocess. Nu är ju allting bra, men det har tagit en lång tid.

Mamma undrade om jag inte hade någon ny kvinna i mitt liv. Hon suckade bekymrat när jag sade att så inte är fallet. Jag är ju fortfarande ung, enligt henne. Tack för det, mamma, du är bäst! Det har inte känts riktigt att skaffa någon ny, efter Anki, som faktiskt ändå var mitt livs kärlek. Att vi inte lever ihop längre beror på att jag sumpade det, med att ta allting för givet i äktenskapet och inte vara uppmärksam. Det tog mig tio år att fatta vad jag gjorde för fel. Man blir aldrig för gammal för att lära, eller hur...

Det är sådant här som dyker upp i huvudet, när man sitter och jobbar hemma på förmiddagarna. Det låter kanske lite dystert, men så är inte fallet. Jag mår alldeles utmärkt och jag är inte utan mänskliga kontakter. Jag har bra arbetskamrater och vi träffas då och då utanför jobbet, jag har en hel drös med innebandyvänner och jag har mina barn. Om jag nu kan återknyta kontakter med folk på Facebook, så blir det ytterligare ett plus. Just nu funderar jag på att söka efter mina kusiner i USA. Kanske de också är inne på Facebook.

Jo, förresten, i hörlurarna idag: Soilwork- Sworn to a Great Divide

Den här helgen har varit tung. Tre matcher på två dagar, det sätter sig i benen. I och för sig spelade jag inte den andra, utan var andre målvakt bakom Calle, men de andra två var jobbiga nog. Första var i lördags, jag stod för Nameloosers, som mötte Divorna Mix. Det var en svängig match där vi började med en 2-0 ledning i första. Jag räddade bland annat en straff. Yay me! I andra tog Mixarna över och gick om till 2-3. Men eftersom jag ändå hade medvind, trots baklängesmålen, lyckades jag att kasta en långboll till Ted, som tog tre steg mot mål och smätte upp bollen i bortre krysset.

Av bara farten fortsatte vi att klämma in ett segermål också. Så långt allt väl, en straffräddning och en assist, inte så dumt...

Jag fick skjuts till Lundby Strand, jag brydde mej inte om att duscha eller byta om, så ni kan ju tänka er hur mysigt det luktade i bilen, två svettiga grabbar i en liten bil. Om matchen mot Landvetter kan inte sägas så mycket, vi var okej, de var aningen bättre, Calle var bäst. 2-4 blev det, fast om vi satt våra chanser hade det blivit en helt annan historia.

Idag mötte vi IT Studenterna och det var en rolig historia, i en halvlek. Sedan var det inte roligt längre. Itisarna ville mer än vi  och det betalade sig för dem. När stridsdammet lagt sig över Alelyckans etta stod IT Stud som segrare med 3-2. Nog sagt om det, fast i morgon blir det inte roligt för oss målvakter, jag tror det blir straffträning nämligen. Jag säger inte varför...

Dagens låt i hörlurarna: Opeth- Harvest.

Den här månaden drog lönekontoret 2000:- extra, för min dator. Som vanligt så kommer det som en överraskning, dessa extra utgifter, så februari blir en snål månad, som januari. Det enda shoppande jag kan göra är fönstervarianten.

Jag funderade på det när jag satt på Pedagogen och läste idag., det där med att spendera pengar på oväsentligheter, som egentligen är väsentligheter, fast inte livsnödvändigt. Jag har flera favoritaffärer, som jag alltid besöker när jag har dineros.

Nu tänker jag dela med mig med dessa ställen. Det kan ju tänkas vara som ett slags reklam, men det bekymrar mig inte alls, jag vill ju att de ska gå så bra som möjligt. Dessa är, utan inbördes rangordning:

* The English Shop, Plantagegatan. Ett Mecka för en engelsman i exil och för alla som älskar den underliga engelska matkulturen. De har konserver, godis, marmelader, téer, kakor, allting som går att omvandla till torrvara i form av pulver, samt fotbollsupporterprylar och böcker. De har också en av mina favoritgodisar, Jelly Beans.

* Seriehörnan, Landsvägsgatan. Min kompis Tonys ställe, fullt av serier och böcker, nytt och begagnat. Dessutom har han andra roliga prylar, samlarkort och sån't. Har ni vägarna förbi, köp honom en kopp kaffe på Condeco mitt emot, svart, utan socker, så blir han glad.

* Clara Bookshop, Haga Nygata. En mysig butik, full av både fakta och fiktion. Förutom engelska böcker saluför de tyska och franska också. De har bara nya böcker, men ofta finns det fina volymer på rea.

* Magasin 11, Magasinsgatan. Serverar stans godaste kaffe, alla sorter. Har några sittplatser en trappa upp, med vy över butiken, som är proppad med espessomaskiner och hushållsartiklar. Jag är sugen på deras linje med burkar och andra köksprylar i retrostil. De har också otroligt roliga gratulationskort.

* Rock House, Kungsgatan. CD-skivor, T-shirts, diverse prylar med tryck, ett häftigt ställe att hitta presenter på. Andra våningen är vikt åt heavy metal och liknande tunggung. Fråga de kunniga människorna bakom disken om t.ex huruvida M.A.N gett ut flera plattor än Obey*Consume*Reject, så kommer ett uttömmande svar med källhänvisningar till andra band med bandmedlemmarna och förslag på ytterligare band att lyssna på. Det finns också en begagnatavdelning längst in i butiken.

* Flickorna Kanold, Södra Larmgatan och Saluhallen. Flickorna gör Göteborgs godaste, ja, Sveriges godaste praliner och tryfflar. Ett extra plus för de innovativa och spännande smakerna, vad sägs om ädelosttryffel? Det här är choklad som kostar pengar, men de är värda varenda krona. Min favorit? Laphroaigtryffel, förstås.

* Science Fictionbokhandeln, Östra Larmgatan. Jag vet, I'm a nerd! Den genre som de flesta rynkar på näsan åt, den älskar jag och då är SFbokhandeln perfekt för mig. Massor av böcker och DVD:er, dessutom en diger avdelning med manga och anime. Det finns också spel att tillhandahålla där, vilket för mig till...

* Spel i Focus, Focushuset, Åvägen. Här finns allt. Då menar jag allt också, i brädspel, kortspel, figurspel och rollspel. Om man är en samlare, så har Bengt, ägaren, också hockey- och andra sportkort. Om man är Texas Hold'em-spelare så finns alla tillbehör här. (Det är inte jag).

* Klubbhuset, Valhallagatan. Det har väl inte undsluppit någon att jag spelar innebandy? Nähä, trodde inte det. Klubbhuset har allt för en ivrig spelare, från glad motionär till proffssiktande materialspelare. De har framför allt sitt eget märke, men också en mängd andras. Om jag fick ekipera mig med nya målvaktskläder, skulle jag snabbt göra slut på 3000:- här. Men det betalar väl mitt lag så gärna.......inte? Finns det någon sponsor därute, kanske?

* Kempes Hobby, Räntmästargatan. En liten butik, fullproppad med alla slags byggsatser, samt tillbehör som färg, spackel och verktyg. Som om det inte redan var trångt nog, så tronar en miniatyrjärnväg bredvid disken, färdiga modeller trängs på hyllor bakom, kort sagt trivsamt.

* Volat Sci-Fi, Göteborgsvägen, Sävedalen. Charmig affär placerad i Glashuset, full av roliga grejor, främst film- och teverelaterade. Samlarfigurer i olika skalor och också en stor sortering av byggsatser. Vill ni ha en replica av Darth Vaders lasersvärd är detta stället att åka till.

Ja, det var ett urval av mina favoritaffärer. Som ni märker finns det inga klädbutiker i listan, det beror på att jag förstår inte hur man kan ha kläder som hobby eller livsstil. Köpa kläder är urtråkigt. Visst kan jag bli sugen på något speciellt i klädväg, men jag går inte och letar efter det.

Kanske det är orsaken till att jag ser ut som en obäddad säng ibland.

Jag vill påpeka att ädelosttryffeln inte alls är dum, tvärtom ganska god.

När jag skrev den här listan kom jag att tänka på något mer som är viktigt för mig och mina barn, nåja, inte alla av dem, nämligen fika. Nästa lista jag gör blir över favoritfikaställen i Göteborg. Där finns det många att välja på.