Idag har jag spelat den första matchen för säsongen i innebandy. Det var inte med mitt lag, utan några som jag tränar med på onsdagar, innan det är dags för den riktiga träningen. De ligger i fyran i Korpen och idag märktes det väldigt mycket. Vi fick stryk med 5-2. Inte så rolig start på säsongen, men jag gjorde en bra match, trots allt. Jag fick till några riktigt svettiga räddningar.

Jag känner att det finns en hel del att arbeta med för mina kompisar här. Power-play, box-play, markeringar och uppspelen. Men, framför allt är det orken som tryter, kanske inte så underligt med tanke på att de flesta där är över trettio och lever ett gott liv. Laget vi mötte var unga, snabba och sprang skiten ur mina lagkamrater. I slutet var det spel mot ett mål, gissa vilket.

Nåväl, jag är inte den mest vältränade jag heller och jag var rätt trött efter matchen. Underligt nog fick jag en känsla av att jag längtade efter träningen i morgon. Det är roligt att träna med mitt ordinarie lag, det är tuffa, men grundliga pass.

Nu, fyra timmar efter matchen sitter den känslan fortfarande i. Jag tror jag behöver en större träningsdos. Jag måste nog ut och jogga en eller två gånger i veckan, säger jag nu i alla fall.

Jag såg på ett debattprogram häromkvällen, som handlade om ett gäng som protesterar mot hur mycket avgaser om spys ut i luften varje dag. Framför allt är det stora stadsjeepar som är syndarna, när det gäller privatbilismen.

Nåväl, deras aktion gick ut på att släppa ut luften ur däcken på SUV:rna, lämna en lapp om faran med de stora utsläppen och samtidigt påpeka att aktionen inte var personligt riktad mot de utsatta. Jag är rädd för att det är precis så alla känner sig, som råkar ut för dem. Att de, alltså Indianerna, dessutom inte vill ställa upp på intervjuer och heller inte visa sina ansikten gör det hela mer suspekt och slår åt fel håll. Maskerade protester fick väl alla nog av under G8-mötet här i Göteborg för några år sedan.

Det dom säger är VIKTIGT! Vi skitar ner vår miljö hopplöst mycket och vem drabbar det i slutet? Jo, våra barn och deras kommande ungar. De ska överta hela skiten, för skit blir det, om vi inte tänker efter. Att släppa ut luft ur däck är bara infantilt, och leder bara till att folk blir förbannade. Informera om farorna istället och rikta de handgripliga protesterna mot företag med obefintlig miljöpolitik istället, och också mot stormakterna.

Naturligtvis ska man inte spränga eller förstöra, utan bojkotta istället. Fundera en stund om man behöver alla prylar, egentligen. Det ska jag göra själv, för mycket onödigt har samlats här hemma under årens lopp som man lurats att tro att man behöver.

Jag hoppas verkligen att den här rörelsen inte dör ut, som andra gjort, för de står för något bra, även om jag inte är så överförtjust i deras nuvarande metoder.

En sak som är definitivt bra och miljövänlig är min cykel, trots alla besvär i sommar. Bike on, people!

PS. Här är en av arvtagarna min yngsta dotter.