Jag började stå i matchen mot Lerum idag. Vi hade hemmamatch, så vi var på Lundby Strand. Uppvärmingen gick bra och jag kände mej helt okej. Ronnie satt vid sidan om, vi hade två femmor mot Lerums sju utespelare, så allt verkade upplagt för en lugn match en vacker lördag i Göteborg. Eller inte...

Det tog femtio sekunder och ett frislag för Lerum, så låg bollen bakom mej, ett skott mellan benen. Det gjorde mej lätt irriterad, som ni kan förstå, jag hade inte ens känt på på bolluslingen. Vi kvitterade ganska snart efter och tog också ledninge, men så är det ju det här med att vara för överlägsen... Vi snurrade som ilskna bålgetingar runt deras mål, men en duktig målvakt och lite okoncentration i avsluten gjorde att det inte blev mer mål från oss i första. Lerum däremot fick ett mål, när de mitt i vår press sticker upp och snirklar in ett till.

Jag orkar inte beskriva hela förloppet, utan istället säger jag så här, efter två perioder stod det 4-4, vi hade haft ett kraftigt övertag, men Lerum stod upp riktigt bra i sin defensiv. Nu kommer jag till ytterligare en orsak till att vi inte ryckt ifrån och det är jag. Det smärtar att säga det, men jag hade inte något flyt alls. Av sex skott på mål, så släppte jag alltså in fyra.

Hjärnan är ett roligt organ. Förhoppningsvis använder man den till att tänka med, ibland tänker man för mycket. Detta var ett sådant tillfälle. När andra perioden slutade kände jag mej inte riktigt på det klara hur jag skulle kunna stå upp mot osäkerheten som smugit sej på mej, så jag frågade Otten hur vi skulle göra. Han tog ett snabbt beslut, tillsammans med mej, att sätta in Ronnie istället.

Det visade sej vara det rätta att göra. Visserligen startade Lerum med att göra 4-5, men sedan kom vi igång. Ibland när man byter målvakt så, mitt i en match, kan ibland spelet förändras och det var precis vad om hände. Det blev mer rörlighet i våra femmor, mer tillbakaarbete i försvaret och snabbare vändningar. Plötsligt stod det 9-5 till oss och Lerum var ett slaget lag. De sprattlade visserligen till en gång och gjorde ett mål, men vi avslutade i still och vann med 10-6.

Nu har vi 21 poäng och en god chans att klara oss kvar i topp fem. Jag själv klarade mej från den här dagen med ett inte allt för stukat självförtroende och en sönderslagen nagel, en olyckshändelse i en närkamp.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Igår kväll fick jag ett sms ifrån Marcus, basbyggaren. Basen blir klar i veckan. Jippii! Jag sänder iväg pengar på fredag, så har jag basen i mellandagarna.Gissa om det blir mycket spelande då.   För övrigt blir jag fundersam över vad som händer ...

Igår var en skön dag. Efter att ha hasat mig upp ur vår alldeles för sköna säng, åkte jag ner till Prinsgatan och Sharpers, för trimning av hår och skägg. Sharpers är som en gammaldags barberarsalong, de klipper hår men rakar skägget också. Med rakkn...

I väntan på min nya bas sitter jag och tänker tillbaka på mina gamla basar. Det går i och för sig fort, de är inte många, faktiskt bara fyra.   Min första bas var en Rickenbacker 4003. Jag köpte den på Andréasson Musik 1976. Åh, vilket instrument...

Småruggigt ute... Jag ska snart gå till jobbet. Tur att det är fredag!   För ett par veckor sedan var jag och Ceh och såg Jonas debut i Rawburt på Henriksberg. Man såg att han var spelsugen. Det visar sig nu att han är så spelsugen att han är med...

Okej, nu har jag väntat på min bas i över fyra och en halv månad. Varför?   Jo, den är specialbeställd av basbyggare från Laholm. Märket på basen är Schatz, efter huvudbyggaren och vad jag valt är en Jazzbas i Burgundy Mist. Den har två handlinda...