Direktlänk till inlägg 28 februari 2009
På vårt lags hemsida har webmaster lagt upp en omröstning om vem som man skulle vilja se som "Årets kolsäck". Det innebär att man får pris för att man ställt upp för laget under säsongen som gått. Jag hade det stora nöjet att få detta pris förra säsongen, efter att haft den bästa träningsstatistiken av alla i laget. Jag fick en flaska Glenmorangie, som jag fortfarande njuter ett glas av då och då.
Döm om min stora förvåning och senare munterhet, då det visade sig att någon röstat på mig igen. Det var en gammal kompis, i ett konkurrentlag som röstat, vi tränade ihop varje torsdag i Alelyckan under flera år, och hade skoj under träningarna. Otaliga är de mål jag släppt in från hans klubba, för han är en jävel på luriga skott. Jag gick in på deras hemsida, på gästboken och tackade så mycket. Det är alltid kul att uppskattas.
Under de många år som jag spelat innebandy, i de lägre divisionerna måste tilläggas, har jag lärt känna en mängd spelare, trevliga människor som tar sin sport på allvar. Det låter väl underligt, men varför skulle inte idrottsutövande på vår nivå vara lika viktig som elitidrott? Vi är trots allt så oändligt många fler. Vi kan vara bittra kombattanter på planen, under match, men efter slutsignalen blir man vänner igen.
Jag beundrar dessa människor väldigt mycket, för den tid de lägger ner på något som egentligen inte leder till berömmelse, annat än i den lokala innebandykretsen, men de gör det för att det är kul. Människor i olika åldrar, med olika yrken och familjeförhållanden, som samsas om en boll, på en plan och trivs i varandras sällskap, för det mesta i alla fall.
Så, tack så mycket, Gäddan och Steff och ni andra som tänker positiva tankar om mig, jag lovar att om ni har något liknande på gång, så tänker jag rösta på er också!!! Innebandy är att leva!
Igår kväll fick jag ett sms ifrån Marcus, basbyggaren. Basen blir klar i veckan. Jippii! Jag sänder iväg pengar på fredag, så har jag basen i mellandagarna.Gissa om det blir mycket spelande då. För övrigt blir jag fundersam över vad som händer ...
Igår var en skön dag. Efter att ha hasat mig upp ur vår alldeles för sköna säng, åkte jag ner till Prinsgatan och Sharpers, för trimning av hår och skägg. Sharpers är som en gammaldags barberarsalong, de klipper hår men rakar skägget också. Med rakkn...
I väntan på min nya bas sitter jag och tänker tillbaka på mina gamla basar. Det går i och för sig fort, de är inte många, faktiskt bara fyra. Min första bas var en Rickenbacker 4003. Jag köpte den på Andréasson Musik 1976. Åh, vilket instrument...
Småruggigt ute... Jag ska snart gå till jobbet. Tur att det är fredag! För ett par veckor sedan var jag och Ceh och såg Jonas debut i Rawburt på Henriksberg. Man såg att han var spelsugen. Det visar sig nu att han är så spelsugen att han är med...
Okej, nu har jag väntat på min bas i över fyra och en halv månad. Varför? Jo, den är specialbeställd av basbyggare från Laholm. Märket på basen är Schatz, efter huvudbyggaren och vad jag valt är en Jazzbas i Burgundy Mist. Den har två handlinda...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 |
3 | 4 |
5 |
6 |
7 |
8 | |||
9 |
10 |
11 | 12 |
13 | 14 |
15 | |||
16 |
17 | 18 |
19 |
20 |
21 |
22 | |||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 | ||||
|