Jag ströläste igenom mina äldre blogginlägg och upptäckte där att jag hade satt igång ett allvarligt? försök till viktminskning. Det höll i två veckor, sedan glömde jag att bokföra processen, (läs: rationaliserade bort, omedvetet hoppas jag.) Efter vårträningen lagt ner blev det inte mycket till egen träning och naturligtvis gick jag snabbt upp de kilon jag gått ner. Är det någon som känner igen sig?

Vad har jag lärt mig av detta? Ja, att inte gå ut med pompa och ståt och offentliggöra sådana åtaganden. Ja, jag ska banta, men det blir min egen grej. Dessutom är det väl bara jag som bryr mig, jag är inte ute efter att imponera på någon. Det är jag för gammal för.

Det här med bloggläsning har blivit som ett gift. en stund varje dag är jag inne på ett tiotal olika bloggar och läser. Att jag sedan är dålig på att kommentera är något att träna på, men ibland skriver folk så himla bra om saker som engagerar dem, att jag inte vet hur man ska kommentera utan att vara plattitydisk, (se där, ett nytt verb kanske?).

Jag börjar bli pirrig på grund av min skolstart. Jag har inte studerat i större utsträckning sedan jag gick förskollärarutbildningen för 25 år sedan. 25 år, det är ju ett tredjedels liv sedan! Min första uppgift är att fixa alla böcker till utbildningen och det lär gräva ett rejält hål i plånboken. Anna här på jobbet hade några stycken, som jag kan låna av henne, så det är ju en liten lättnad i alla fall.

Det är fotbollträning i Skatås ikväll, men mina knän tillåter inte löpning och ruscher i så stor utsträckning, så jag kör lite styrkelyft hemma istället. Vi har ett jättebra gym i bostadsområdet och Björn, min son har nyckel dit. Jag ska prata med honom om vi kan köra ett pass tillsammans.