Jag behöver aldrig fundera på vad jag ska göra på söndagar. Det är match i Korpen då och ibland även i serien. Idag var ingen skillnad, 11:40 var det dags att möta Handelsbanken. Det stora problemet idag var att åtta av tio spelare i vårt glada gäng hade tillbringat lördagkväll och det mesta av natten med vilt festande. Det var bara Marcus och jag som hållit oss hemma, var och en hos sej själv förstås, och förberett oss för denna oerhört viktiga match, utan alkohol och med tidigt sänggående.

De första tio minuterna av matchen var ett ändlöst register över felplacerade backar, fumlande med boll, folk som sprang, men tyvärr på fel ställen och skott som kom fyra meter innan de självdog. Tyvärr var det bara hos oss som det var så och innan vi hunnit vakna till liv, stod det 0-3 till HB.

Sakta kom vi igång, jag tror att mina kolleger skämdes lite grann, och efter ett bra skott från Henke S. reducerade vi. Två minuter senare kom ett nytt mål, via skott och vi började hoppas på att vända det här. Halvtidsvila och Putte utgick för att uppsöka muggen och kräkas ut allt roligt han samlat på sej under nattens festande. Han kom inte tillbaka. Alla andra var kvar och nu började jag se hur beslutsamheten spred sej hos mina tappra medspelare. Några minuter in i andra fick vi ett power-play och det utnyttjade vi på bästa sätt, med en rapp kvittering. Nu tog vi över och hade ett mål inne, som underkändes för hög klubba. Inget att resonera om utan vi trummade på. HB slutade dock inte att vara ofarliga, de kom i ett par farliga anfall och jag tog två frilägen, till min outsägliga belåtenhet, en liten revansch för deras första mål.

Matchen slutade 3-3, ganska rättvist, men jag undrar hur det gått om vi hade haft ett helt nyktert manskap på plan...