När jag kom hem från jobbet igår, så väntade en rolig överraskning i min postbox. För tre veckor sedan , när jag fyllde år, så hade jag varit inne på Laphroaigs hemsida och beställt en flaska whisky. Jag är med i "Friends of Laphroaig", så därför får jag rabatt på ordinarie pris. Dessutom var det en speciell födelsedagsrabatt, om jag beställde på min bemärkelsedag, så det gjorde jag naturligtvis.

Jag hade riktat in mej på en speciell whisky som heter Cairdeas, (betyder vänskap på gaeliska), en 55 %-ig, 15-årig tappning. Den kostade en del, men det kändes som om den var värd det. Men, ni vet det gamla talesättet "den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge", det stämmer inte alls! Efter över två veckors ihärdig, men fruktlös längtan efter whisky, började jag undra om min flaska hade fastnat på vägen.

Min vilda fantasi skenade iväg med mej och jag såg hur det satt ett gäng tullare och drack upp min flaska. Var det inte tullare, så var det några fulla brevbärare jag såg. J-a människor, stryk skulle dom ha hela bunten!

Men, som sagt, igår låg där ett paket i boxen och med ett lätt jubel i hjärtat öppnade jag det. Mycket riktigt, där var min saknade flaska. Jag bad genast all tull- och postpersonal om ursäkt och sedan hade jag väldigt trevligt.

Hur var den? Ja, väl värt de nästan £50 som jag lagt ut på den.