Några första stapplande steg i konsten att skriva för vem som helst, eller ingen alls...Vem vet hur det blir? Jag har smugit runt på andras bloggar och blir häpen över hur väl de formulerar sig. Så, jag försöker väl också.Jobbet sög ordentligt idag. Kanske beror det på att jag har överraskats av ett synnerligen elakt virus, som härjar ohämmat i min slitna kropp. Med andra ord, jag är förkyld. Som den man jag är ömkar jag mig oerhört över mitt tillstånd och är, enligt mina barn, patetiskt ynklig. Tur att maltwhisky finns...Trots allt gick jag och jobbade, men sa åt barnen att hålla sig på avstånd. (Jag jobbar på en skola). Inte helt lätt, med tanke på att de är trettio och vi är tillsammans i en skolsal i stort sett hela eftermiddagen. Jag skulle nog stanna hemma, men har inte råd.Vår grannskola var på nyheterna idag. Det har gått överstyr där, på grund av att en liten grupp har tagit över och terroriserar hela skolan. Jag måste säga att jag inte var så glad över att borgarna fick makten i höstas, men om de står fast vid tuffare tag i skolvärlden, så är jag tacksam. Vi har ingen lätt arbetssituation just nu.