...sedan Ceh och jag blev ett par. Det var faktiskt inte något jag hade trott på innan, utan hade bespetsat mig på ett liv utan någon. Ja, det låter ju lite tragiskt, förstås, men det hade gått femton år sedan A. och jag skildes, utan att jag har haft sällskap.

Ceh kom in i mitt liv och ruskade om alla föreställningar jag haft och det är jag glad över. Igår firade vi omruskningen med att gå och äta på Stearin, på Tredje Långgatan, en liten och väldigt mysig restaurang. Vi tog olika menyer, för att kunna smaka på så många olika rätter som möjligt, (vi smakade på varandras mat, om ni fattar...)

Jag började med svensk bläckfisk med korall, kapris och lök och Ceh tog pumpasoppa. Soppan var riktigt god, men bläckfisken var underbar! Till huvudrätt hade Ceh kummelrygg med fänkål, hjärtmusslor och purjolök och jag fick svinlägg med brynta polentakuber. Kummelryggen var himmelsk, med massa smaker, men min rätt var inte alls dum heller. Ceh äter inte gärna gris, men jag gillar det och köttet var smakrikt, med en lätt rökig smak. Mums, alltså! Som avslutning fick jag en päron kaka med hasselnötter och glass, helt okej och Ceh hade en Crème Brûlée med blodapelsinsorbet. Båda desserterna var en perfekt avslutning på en underbar middag. Så om ni ska gå ut och äta gott, gå till Stearin!

Efteråt tog vi oss ner till stan och gick in på Swea Hof, där Ceh äntligen fick smaka på en Cosmopolitan, Carries favoritdrink i Cehs favoritserie, Sex and the City. Jag tog en Whisky Sour, bara för att det var så längesedan. Den var lika god som jag minns...

Nu ska jag snart plocka ihop och göra mig klar för att dra till Brännö, för att repa. Ska bli kul!